Det är ju 2010, och innan det blev 2010 så lovade jag mig själv att sträva efter mina mål. Det har gått ur pipan alltihop. Målet var att gå ner 35 kilo tills jag fyller 23, det kan jag ju glömma. Varför ska det vara så svårt att ta tag i det nya livet, ändra kosten och börja röra på sig regelbundet?. I själva verket så är det inte svårt, det är igentligen bara så att man måste ge sig faaaan på det, det sitter i psyket. Man måste intala sig flera gånger om vad man vill bli.

Jag hade kommit igång ett tag, men sen gick det utför, jag blev förkyld gång på gång och sen tappade jag motivationen och då sprack det. Nu hittar jag inte motivationen, den har försvunnit, ussh ja känner att klockan tickar, vill verkligen förändra mitt liv, mitt utseende och den jag är till något bättre, men jag behöver hjälp!.

Tänk om man kunde få chansen att delta i biggest loser:-p, det hade varit en dröm för mig, där får man ju proffisionell hjälp och det är det ja behöver. Försöker hela tiden intala mig att jag kan göra detta själv, men det går inte, jag är i nöd av hjälp med min viktnedgång. Jag vill ha ett fördigt matschema som jag ska följa, sen vill ja ha en personlig tränare som står vid min sida och pushar mig till mitt yttersta. Allt detta vill jag, det skulle göra under för mig. Men men, detta är bara en önskan, det händer bara i drömmarna att man får den hjälpen!

Helvete också, jag har inte känt mig såhär nere på bra länge:-( Det bryter ner en att vara tjock, jag vill kunna klä mig som jag vill, se bländande vacker ut. Man tänker på vad livet är orättvist igentligen.

Ussh jag bara knäller och gråter så fort det är något, varför inte bara ta tag i det och hålla käften istället. Det är ju så enkelt att bara ge sig fasen på att man ska gå ner i vikt och kämpa tills man är färdig.

Så här vill jag inte se ut!

Så här vill jag se ut!


Tänk att vad livet skulle vara annorlunda som smal. Man skulle må så mycket bättre och man skulle kunna leva sitt liv ännu mer än vad man gör. Mitt utseende håller mig tillbaka från allt jag vill göra, det orkar jag inte med längre.